Jag vet inte om jag har berättat om det tidigare men det finns nästan inga insekter här uppe, eller det var åtminstone vad jag trodde. Jag var ute och gick tillsammans med en kompis igår och vi bestämde oss för att ta en kort genväg genom skogen vilket vi inte trodde skulle vara något problem eftersom man knappt sett till en enda mygga.

I början var det lugnt och märktes ingenting särskilt men helt plötsligt kryllade det av mygg! Jag som verkligen försöker undvika att döda myggor (inte för att jag är en djurvän direkt, jag vill helt enkelt inte få en mosad mygga på mig) kunde inte göra så mycket förutom att se mer eller mindre galen ut när jag försökte vifta bort dem. Det var verkligen äckligt när jag drog handen genom håret och fick med mig inte bara en utan 3(!!!) myggor, gissa om jag tänker ge mig ut i skogen igen...

De flesta av mina kroppsdelar klarade sig oskadda från attacken men inte benen. Bara på min högra vad (jag tappade lusten för att fortsätta räkna efter att ha upptäckt hur många det var) har jag nu 17 kliande myggbett. Jag funderar allvarligt på att åka till apoteket och köpa någon form av bedövningssalva så att jag slipper känna av mina ben de närmaste dagarna, det är nog det enda som skulle kunna stoppa mig från att klia sönder alla och förvandla mina ben till ett blodigt slagfält.

Förlåt för att jag varit så dålig på att uppdatera den senaste tiden, det har helt enkelt inte hänt något värt att skriva om.

Konstigt nog har jag inte gjort minsta lilla klantiga grej på jättelänge nu, det kanske var dumt att säga? Nu kommer jag säkert lyckas med något nu i helgen eller ännu värre, på redoviningen imorgon... Skulle det inte vara typiskt om jag råkade presentera mig som någon annan eller någonting liknande.

Annars börjar det dra ihop sig nu, inte ens två veckor kvar tills jag är hemma igen och den här gången för lite drygt två månader. Jag tror inte jag är ensam om att fundera på hur det ska fungera egentligen, tycker nästan synd om mamma redan nu för jag misstänker att det är hon som kommer ligga värst till (självförvållat naturligtvis ;P). Nej, riktigt så illa kommer det nog inte bli men ni kan ju tänka er själva... Men det ska bli jättekul att komma hem igen och inte bara hälsa på i ett par veckor =)

Hultsfred någon?

Jag har äntligen fått mina arbetstider och tydligen ska jag jobba i slutet av sommaren vilket gör att jag kan åka iväg på några festivaler trots allt =)

Jag tänkte som vanligt jobba som funktionär på festivalen som bara är tre dagar lång i år och kanske den sista någonsin. Jag har redan blivit erbjuden ett jobb i entren och tydligen får jag även ta med en kompis om jag vill, någon som är intresserad?

Annars får jag väl göra som förra året och åka iväg själv, det funkade ju det också...

Jag har gjort det igen… Det var några dagar sen nu men jag tänkte att jag lika gärna kan berätta om det istället för att bara babbla på om ingenting som i vanliga fall. Den här gången var det ren klantighet och enbart mitt eget fel, jag vet inte vad jag annars skulle kunna skylla på. Jag borde döpa om den här bloggen till veckans klantighet eller liknande, några bra förslag?

Jag skulle koka upp pastavatten (det här är inte första gången jag gör något klantigt som involverar pasta, kan det vara så att den har något emot mig?) och satte på plattan innan jag gick därifrån. Jag förstår inte hur det kunde ta så lång tid för mig att upptäcka det med tanke på hur litet mitt rum är och att det inte är världens bäst ventilation direkt. Självklart hade jag lyckats sätta på fel platta,vilket tyvärr inte är första gången även om det här är enda gången det faktiskt hänt något på grund av det så jag antar att det bara var en tidsfråga, ni får tänka på vem det är vi pratar om. På den andra plattan hade jag av någon anledning lämnat kvar en plastburk, den finns det inte mycket kvar av längre. Jag hade tänkt ta en bild av resterna men orkade inte, vill ni se kanske jag kan lägga upp den senare.

För er som någon gång har lyckats bränna plast så vet ni hur otroligt illa det luktar och hur svårt det är att bli av med den lukten, den här gången var det dessutom mycket plast. Nu är både luften och plattan ren men det tog ett antal timmar, speciellt det sistnämda. Jag lovar att det inte är något man vill vara med om så i fortsättningen tänker jag tänka efter innan jag använder spisen! Okej, det kommer jag antagligen komma ihåg i ungefär fem minuter…

Lite övrig information. Jag skrev omtenta i fysik i måndags och konstigt nog så tror jag att jag förstod det mesta  men å andra sidan brukar aldrig det vara ett gott tecken. Med lite tur har jag klarat den ändå så håll tummarna för att personen som rättar är snäll ;P

Värmen har hållit i sig sedan i fredags med mellan 25 och drygt 30 grader varmt varenda dag, idag försvann även den sista snön (vad jag vet i alla fall). Det blir helt olidligt varmt inne på mitt rum om jag är borta över dagen och inte kan ha fönstret öppet, det spelar ingen roll om jag har persiennerna uppe eller nere, tror max har legat på 33,4 grader. Men det är inte bara värmen som gör det svårt att fokusera på pluggandet utan även alla solare, visst kan jag stänga och dra för fönstret men då blir det både mörk och instängt direkt. Tydligen är platsen precis utanför mitt fönster den absolut bästa platsen för att sola och konstigt nog är det bara killar som vill få lite färg. Det känns lite konstigt att sitta vid fönstret när det ligger en halvnaken person precis utanför och vore det ombytta roller skulle jag inte stå ut men kanske är det bara jag som är överkänslig, de verkar åtminstone inte bry sig.

Det hjälpte faktiskt att sova några extra timmar. Visst huvudvärken hade inte gått över igår heller men det kan lika gärna ha berott på åskan som kom senare på kvällen.

Idag har jag faktiskt pluggat lite men det var svårt att koncentrera sig när det var så otroligt fint väder ute. Strålande sol, 25 grader i skuggan och knappt någon blåst är inte rätt väder för att sitta inne och göra gamla tentor framför datorn. När det dessutom startade en grillfest i princip utanför mitt fönster så gav jag upp.  Visst börjar det verka som att jag hittar på en massa ursäkter för att slippa plugga? Dessvärre kan det nog stämma…

Det roliga är att snön fortfarande ligger kvar på vissa platser trots värmen, känns väldigt fel när man går förbi några som ligger och solar bredvid en snödriva.

Så j*vla typiskt! När jag äntligen kommit igång med pluggandet och nästan börjat förstå vissa saker lyckas jag bli sjuk och nu går ingenting längre.

Har haft en irriterande huvudvärk hela dagen som gjort att min hjärna inte funkat överhuvudtaget, jag kunde inte ens hjälpa Ida med ett tal från matteB! Okej, det var några andra tal som jag kunde lösa men annars vore det pinsamt ...

I vanliga fall brukar det hjälpa med ett par ipren men tydligen inte nu, även om de tar bort febern. Aja, jag ska sluta klaga! Förhoppningsvis hjälper det om jag går och lägger mig lite tidigare och dessutom, jag har fortfarande tre dagar på mig.

Vart kan man se någon göra en moonwalk baklänges och på ett ben?

Svar: Det finns antagligen bara en plats där någon ens kan komma på tanken, studentspex.

Jag tänker inte tråka ut er med en lång berättelse av hela handlingen eller försöka återberätta massa skämt, jag skulle inte göra dem rättvisa. Jag nöjer mig med att berätta att det var en jättebra föreställning och att jag hade ont i handflatorna efteråt på grund av allt klappande.

I första akten var publiken ganska lugn och nöjde sig med massa omstarter men efter pausen blev det bättre. Det räckte med att någon började skrika något annat (vilket det faktiskt var jag och mitt ”gäng” som började med) och sen blev det en massa konstiga efterfrågningar. Ingen behövde ramla uppför en trappa, vilket kan ha berott på att det inte fanns några trappor, men det gjorde inget.

Annars har jag inte gjort särskilt mycket i helgen, skulle egentligen ha pluggat massa fysik men… så blev det självklart inte.

Igår var inte världens bästa dag vilket mina fötter fortfarande känner av. Och nej, det beror inte på att jag trampade på några missade glasskärvor från i måndags, vilket normalt sett hade varit en bra gissning.

Det började med att min väckarklocka ringde redan klockan åtta på morgonen, tyvärr har jag lyckats vända lite på dygnet den senaste veckan så åtta är faktiskt tidigt för mig för tillfället. Konstigt nog var jag pigg fram tills att jag fick ett sms om att dagens projektarbete var inställt vilket innebar en helt ledig dag och då var jag dum nog att gå tillbaka till sängen. Det räckte med ett par sidor av Iliaden och sen sov jag ytterligare (jag skäms över att ens skriva det här) ett par timmar.

När jag äntligen orkade ta mig upp var det i princip dags för lunch och sen blev det ju självklart inte särskilt mycket gjort. Det tog ett par timmar innan jag bestämde mig för att åka och handla, det mest aktiva jag orkade ta mig för och då krävdes det ändå lång mental förberedelse i form av ugly betty ;P Det var nu jag upptäckte att min cykel inte stod där den skulle, eller åtminstone där jag hade ställt den, någon idiot hade stulit den! Ni kan ju gissa om det här lyckades förbättra mitt humör.

I vanliga fall brukar det hjälpa mig att cykla bort ilska men nu gick ju inte det så istället började jag gå… Det dåliga med att gå är att det tar rätt lång tid innan man blir för trött för att orka vara arg längre och när det väl händer kan man ha hamnat ganska långt ifrån utgångsläget. Jag gick tills jag inte orkade ta ett steg till bara för att upptäcka att jag hade gått förbi affären för länge sen och knappt visste vart jag var (ibland önskar jag att jag inte hade fullt så dåligt lokalsinne, ni kan ju bara tänka er vart jag hade hamnat om jag hade haft en cykel). Då var det bara att vända och gå samma väg tillbaka igen, det tog ungefär dubbelt så lång tid som ditvägen och jag var så trött att jag knappt orkade stå på benen på kvällen men ilskan försvann… För att vara ärlig så försvann faktiskt allting för när jag väl kom hem igen och upptäckte att idioten tekniskt sätt inte hade stulit cykeln utan bara flyttat den till ett annat hus och dekorerat den med ett par ölburkar så blev jag inte ens glad.

Så under dagen hann jag förlora en cykel, gå ett antal kilometer, hitta cykeln igen och mer eller mindre kollapsa av trötthet. Det enda jag faktiskt fick ut av allt det där var en hemsk träningsvärk och en form av likgiltighet, varav inget utav det försvunnit än.

Kanske är min lösning för att hantera ilska inte världens bästa …