Hela den här helgen har jag ägnat åt att plugga matte men det känns fortfarande inte som att något har fastnat… Tentan ligger på tisdag så det finns inte så mycket mer att göra nu förutom att konstatera det vanliga, nästa gång ska jag börja plugga mycket tidigare! =P Det jobbiga är att jag tror jag har sagt det i över tre år men jag har fortfarande inte lärt mig läxan.

Jag har även lyckats sätta upp min spegel =) Kan erkänna att det blev lite snett kanske… men å andra sidan var mina enda verktyg en skruvmejsel och ett måttband så jag känner mig rätt stolt ändå.

När man vaknar på morgonen och tänker "det är bara minus 25 grader ute idag, jag klarar mig nog utan långkalsonger" då är någonting allvarligt fel...Så startade jag min dag men det gick faktiskt ganska bra även om mina ben kanske inte riktigt håller med. Det är konstigt hur snabbt perspektivet ändras, det var trots allt bara riktigt kallt i en dag men nu är allt varmt  i jämförelse. Förutom att kyla ned min ben lite har jag även lyckats mörda mina armar idag, blir förvånad om jag inte har världens träningsvärk imorgon.

Jag hade beställt ett litet paket eftersom jag tyckte det var dags att skaffa en spegel där jag kan se hela mig utan att behöva hoppa upp på toalettlocket. Problemet var att paketet varken var litet eller lätt och att jag var tvungen att bära det hela vägen hem från affären. I vanliga fall tar den promenaden ungefär 10minuter men nu tog det bästan en halvtimme eftersom jag var tvungen att stanna och vila/byta grepp hela tiden. Hade jag varit smart hade jag kanske bett någon om hjälp men hur kul hade det varit?

Imorse var det lite tungt att ta sig upp till skolan igen efter några veckors jullov, för det första började vi klockan åtta och för det andra var det lite drygt minus 30 grader ute(!!!). När man väl är ute känns det egentligen inte så farligt (jag älskar min vinterjacka), det jobbiga är att öppna dörren och ge sig ut, att möta väggen av kyla och fortsätta framåt.

När jag kom hem igen hade mitt hår övergått från rödbrunt till vitt, fingrarna var mer eller mindre obrukbara och mina ögonfransar hade frusit ihop så att ögonen inte gick att öppna eller stänga ordentligt. Jag tror jag väntar lite med att ge mig ut och pröva längdspåren här uppe =P

Efter en lång tågresa är jag nu tillbaka uppe i Luleå. Egentligen kom jag tillbaka redan igår men då var jag så trött att jag knappt orkade ta mig innanför dörren, jag fick använda de absolut sista krafterna för att ta mig till affären och göra mat.

Tågresan i sig var egentligen inte så tokig förutom att tåget var drygt 1,5h sent och att jag fick sova i max 2 utav de 17 timmar jag satt där. För en gångs skull hamnade jag brevid en hyfsat trevlig kille (annars brukar jag hamna brevid småbarn eller personer som är mer osociala än vad jag är) så det fanns åtminstonde någon att prata med.

Trots en tung väska och längdskidor lyckades jag ta mig hem utan alltför stora problem och sen gick jag och la mig klockan sex och sov ända till tio dagen efter, förutom då Agnes ringde och väckte mig mitt i natten för att säga godnatt. Jag fattar inte hur men jag känner mig fortfarande trött, kanske kan lägga mig och sova middag snart ;P