Spenderat en förmiddag på Sundeby sjukhus. Tydligen var det dags för mig att ha ett teambesök, vilket jag undvikit i ett år eftersom jag inte tyckte det kändes nödvändigt (jag hade rätt). Att träffa sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och sjuksköterska, vardera besök skulle vara en timme, har inte känts särskilt lockande. Trots att jag tackat nej till teambesök varje gång någon frågat blev jag alltså inbokad på en tid och tänkte att det var väl lika bra att få det avklarat, om inte annat för att slippa få frågan om och om igen. Sagt och gjort, idag var det dags.

Jag tänker inte tråka ut er med en lång beskrivning av vad som hände, det räcker att säga att det inte gav mycket. Jag fick massa beröm för att jag inte röker, har bra värden, hittat hjälpmedel som fungerar (skosulor) och tränar blev även kallad en "solskenshistoria" vid flera tillfällen. Nu är jag trött på att säga orden "ja", "bra" och "tack", har nog fått en lätt överdos av dem.

 

Pappa

21 november 2014 11:56

Moa en solskenshistoria......det visste vi ju redan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi kör en liten sammanfattning av våren med lite bilduppdateringar! Och vi börjar med påsk. Vi var ett litet gäng som stannade i Luleå under påsken och självklart var vi tvungna att ha tårta. Jag och Alex fixade pynt, av någon anledning var folk lite...

Kände att det var dags för ett inlägg igen. Veckorna rullar på och jag har redan hunnit ha två veckors praktik. Jag ska vara 8 veckor på Lumire. Än så länge är det mycket information men väldigt intressant. Jag har ju precis läst VA-kurs och nu kan m...

Han vet att han egentligen inte får vara på bordet men ibland har jag inte hjärta att slänga ner honom... Och heller att ha sover där än att han ligger och biter mina tår när jag ska plugga! ...

Då är man ett år äldre!! Alex väckte mig halvt kl 00.01 för att spela Taylor Swift "22" så att jag skulle bli påmind om hur gammal jag blir. Resten av dagen har varit väldigt lugn, har myst och öppnat paket. Och självklart bakat! Jag va ju tvungen at...

Efter en lång resa har han äntligen kommit hem till Luleå, lilla chip. (Döpt efter tekoppen i "skönheten och odjuret") Han är ganska klumpig och han en spännande vana att skrika när han går på lådan men han är söt så det kompenseras för allt jobbigt ...